I detta avsnitt, som är det första i en kommande serie om målstyrning, ger Johannes Ingerby sin syn på varför det är värt att sträva efter att ha en väl fungerande målstyrning.
Fotnot
I avsnittet hänvisas allmänt till forskning. För den intresserade kan följande referenser vara relevanta att fördjupa sig i, även om det såklart finns väldigt mycket mer på området.
- Bratton, J. (2007). Work and organizational Behaviour. New York, NY: Palgrave Macmillan.
- Harkin, B., Webb, T. L., Chang, B. P., Prestwich, A., Conner, M., Kellar, I., … & Sheeran, P. (2016). Does monitoring goal progress promote goal attainment? A meta-analysis of the experimental evidence. Psychological bulletin, 142(2)
- Gonzalez-Mulé, E., Courtright, S. H., DeGeest, D., Seong, J. Y., & Hong, D. S. (2016). Channeled autonomy: The joint effects of autonomy and feedback on team performance through organizational goal clarity. Journal of Management, 42(7), 2018-2033.)
- Locke, E. A., & Latham, G. (2002) Building a practically useful theory of goal setting and task motivation: A 35-year odyssey. American Psychologist, 57(9), 705-717. doi:10.1037/0003- 066X.57.9.705
- Locke, E. A. (1996). Motivation through conscious goal setting. Applied & Preventive Psychology, 5, 117-124. doi:10.1016/S0962-1849(96)80005-9
Notera! Organisationer inom offentlig och idéburen sektor har all anledning att vara extra uppmärksamma på att målstyrning som styrmetod historiskt inte alltid gett önskade effekter. Läs tex. Susanna Alexius ”Att styra komplexa uppdrag mot mål och resultat – en forskningsöversikt” 2017. Med det sagt innebär det inte att målstyrning inte fungerar i offentliga eller idéburna organisationer. Tillitsdelegationens betänkande (”Med tillit växer handlingsutrymmet – tillitsbaserad styrning och ledning av välfärdssektorn SOU 2018:47”) har vägledande principer som belyser områden som utgör förutsättningar för en lyckad målstyrning.
