[box type=”info”]Varje måndags-, onsdags- och fredagsmorgon publicerar vi ett utdrag ur boken Strategi är ett verb. Precis som A Real Movement fokuserar boken på det praktiska arbetet med strategi och förändring. En av bokens huvudteser är att en organisation som vill åstadkomma resultat bör planera mindre och istället lägga fokus på aktivitet och täta uppföljningar. Strategi ÄR ett verb.[/box]
”Inget existerar utom atomer och tom rymd – allt annat är åsikter.” – Demokritos
Inom fysiken pratar man om en Theory of Everything (ToE), en teori för allt. ToE är drömmen om att hitta en teori som ska förklara allt från de minsta beståndsdelarna vi i dag känner till, kvarkar, leptoner, bozoner och så vidare, till det största vi idag känner till – universum. Inlärnings- och beteendepsykologi är min ”teori för allt” gällande strategi och förändring. Det är grunden till det jag kallar SBM och en förutsättning för att skapa smarta organisationer.
Både inom forskning och på företag diskuteras frågan att lyckas få till förändringar och att bli mer innovativa. Ofta kan vi läsa om ”utvecklingsinriktad företagskultur”, ”innovativa organisationer” eller ”högpresterande kultur” och hur vi kan utveckla det. Det är viktigt för företag att vara och uppfattas som innovativa. Renault har ”Driving the change” som slogan, 3M har ”Innovation” och Mitsubishi har ”Changes for the better”. Teknikkonsulten ÅF kallar sig ”Innovation Partner” och Ericssons ”Taking you forward” slår an en ton av att ligga i framkant.
I ett antal intervjuer som jag genomförde i en ledningsgrupp för en börsnoterad svensk organisation med nästan 10 000 medarbetare nämnde samtliga medlemmar i ledningsgruppen att en av de svåraste uppgifterna var att ”nå ändå ut” med önskade förändringar. Att få till de strategiska förändringarna var det absolut svåraste. Det är givetvis en utmaning i en så stor organisation, men det är en utmaning i alla organisationer. ”Alla vill utvecklas, men ingen vill ha förändring”, som den danske filosofen Kierkegaard utrycker det.
Det är inte konstigt att vi inte når ända ut. Förändring är svårt. Hur svårt är det inte bara att ändra på sig själv? Har du testat att knäppa händerna ”fel”, så att höger tumme hamnar överst? Eller vänster? Det finns samlad kunskap om påverkan och förändring som vi inte utnyttjar tillfullo. Vi använder oss av beskrivningar som kundfokuserad, innovativ och serviceorienterad, affärsmässig och drivande? Men vem kan på ett precist sätt förklara vad dessa begrepp står för? Har alla i organisationen samma bild och är den tillräckligt tydlig för en nyanställd att förstå? Är det tillräckligt tydligt för att alla i organisationen ska förstå?
Managementlitteraturen använder ord utan att precisera innebörden och som ofta bara är ett ramverk. Organisationer måste själva fylla ramverket med en innebörd. Om vi inte kan enas om en någorlunda gemensam beskrivning av vad vi vill åstadkomma, hur kan vi då förvänta oss att andra i organisationen som inte varit med från början och hört alla diskussioner ska förstå. Målen, det vi vill uppnå för att göra organisationen mer framgångsrik, blir härmed ”luddiga” och till och med förvirrande.
Min ”teori för allt” går ut på att tydligare definiera det vi vill åstadkomma för att förtydliga vad vi faktiskt menar med exempelvis ”kundfokuserad” och därigenom ge organisationen en chans att realisera detta. Alldeles för många organisationer missar det idag. De som gör det kommer att vara vinnare på framtidens marknad.
I skolan får vi lära oss att räkna med ”minsta gemensamma nämnare”, MGN. MGN används för att förenkla en tillsynes svår uppgift genom att man bryter ned det stora och svårgreppbara till något mindre som är lättare att arbeta med. MGN för realisering av strategi, förändring, organisationer, ledarskap och företagskultur handlar om beteenden. Komplexa begrepp behöver arbetas om för att kunna hanteras. De behöver utryckas i beteendetermer – vad människor ska göra.
I detta skede räcker det med att säga att beteenden är vad människor gör, tänker och känner. Vill man tänka utifrån svensk grammatik kan man säga att beteenden är verb – något som någon gör.
Realisering av strategi handlar konkret om hur vi kan påverka beteenden för att uppnå ett mål. Inga resultat skapas och inga mål uppnås om medarbetare inte gör något – beter sig. Organisationen i sig är endast arenan.
Med andra ord är det medarbetares beteenden som realiserar strategi. För att förstå strategi måste vi förstå beteenden; för att förstå en organisation måste vi förstå människor; för att förstå utveckling och förändring måste vi förstå vad som får människor att göra det de gör och hur vi kan påverka detta. Vi måste förstå mänskliga beteenden och de lagar som gäller för dessa.
Det räcker inte för en organisation att veta att lönsamheten är låg, att kunderna är missnöjda eller att arbetsplatsolyckorna är för många och allvarliga. För att organisationen ska kunna bli bättre måste den lära sig att identifiera de konkreta beteenden som ligger bakom detta. Beror den låga lönsamheten på att vi investerar för kraftigt, eller att ett visst arbetsmoment tar för lång tid? Beror kundernas missnöje på att vi inte är tillräckligt kompetenta när vi genomför vår behovsanalys, eller klarar vi inte att leverera det de faktiskt efterfrågar? Beror arbetsplatsolyckorna på att vi följer säkerhetsföreskrifter för dåligt, eller att vi faktiskt utför direkt olämpliga beteenden på arbetsplatsen?
Beteendeanalysen beskriver evolutionen på ett beteendeplan. Evolutionen råder oavsett om vi bryr oss eller inte. Lejonet struntar i om det är en skadad eller frisk gasell som är byte. På samma sätt faller ett föremål till marken om det bör göra det i enlighet med gravitationens lagar. Det spelar ingen roll om vi använder Newtons eller Einsteins förklaringsmodell. Föremålet faller till marken. Detsamma gäller mänskligt beteende. Vi bryr oss inte alltid om varför vi gör som vi gör. Vi kanske struntar i om vi ”förstår” varför vi tar ett glas vatten. Får vattnet den avsedda effekten – exempelvis släcker törsten – kommer vi sannolikt att ta ett glas vatten även nästa gång vi är törstiga. Oavsett om vi förstår vad som styr, eller inte. Hos oss människor sker ett naturligt urval av beteenden, mer eller mindre medvetet.
Beteendeanalysen är en modell som ger oss en förståelse av varför vi gör som vi gör och hur vi kan påverka det.
Synpunkter, kommentarer och frågor uppmuntras.
Hör av er på pontus.wadstrom@arealmovement.com
