STYRNING - RAPPORTERING - ANALYS

Så arbetar Ericsson med att implementera och tillämpa IFRS

För att försöka ge en bild av vad som är aktuellt inom koncernredovisningen ute på svenska företag, publicerar FinancialReporting.se en serie intervjuer med intressanta personer och företag. Den här gången har vi träffat Gunnar Nyman, Senior Accounting Specialist på Ericsson. Gunnar har varit verksam på Ericsson sedan 1996. Först som ekonomichef på mobiltelefonbolaget och sedan 7 år som ansvarig för en grupp som implementerar och samordnar IFRS regelverket i koncernen. Innan Gunnar kom till Ericsson arbetade han som affärsområdescontroller på Vattenfall och innan dess ett antal år som raffinadericontroller på Nynäs Petroleum. För oss på FinancialReporting.se är Gunnar ett välkänt ansikte och en uppskattad talare på flera tidigare konferenser. Vi fick en pratstund med Gunnar en sen fredageftermiddag. Läs om hur han ser på de kommande förändringarna i IFRS.

FR.se: Hur arbetar Ericsson praktiskt med att implementera IFRS regelverket?

Vi har sedan många år på Ericsson något vi kallar AccountingDirectives, alltså redovisningsdirektiv. Det har vi haft åtminstone sedan tidigt åttiotal. Det berodde på att på den tiden fanns ingen Swedish GAAP. Sedan kom Redovisningsrådets rekommendationer i början av 2000-talet och då anpassade vi våra redovisningsdirektiv till Rådets rekommendationer. Sedan kom IFRS 2005 och det var egentligen inga större nyheter eftersom IFRS var översatt till svenska förutom standarden kring finansiella instrument som kom 2005. Vi har alltså ett väl inarbetat sätt att arbeta som går ut på att vi gör en företagstolkning utifrån standarden vi följer. Vad detta innebär är att vi omsätter IFRS till konkret redovisning för Ericsson. Då gäller det att jämföra standarden med vårt sätt att göra affärer och bedriva vår verksamhet.

Hur man dokumenterar sättet man tillämpar regelverket varierar självklart från företag till företag och bransch till bransch. [quote]Ju mer komplext ett företags verksamhet är, och då tänker jag främst i termer av kundkontrakt, desto svårare blir det att tillämpa reglerna. Ett bra exempel på detta är intäktsföring.[/quote]  Vi gör alltså en principiell tolkning av IFRS inom Ericsson och dokumenterar den i våra AccountingDirectives. Då är man fortfarande på en ganska hög nivå, men jag tror att det är viktigt att börja med att definiera hur reglerna skall tillämpas.

Nästa steg är att vi sedan c:a 10 år har ett globalt verksamhetssystem som stödjer vår logistik, produktion, försäljning, HR-verksamhet och inte minst vår ekonomifunktion. När ekonomidelarna i systemet sattes upp utgick vi från våra AccountingDirectives samt beskrivningar av de processer och rutiner som finns för att konkret exekvera redovisningen. Vi går alltså från den teoretiska standarden, via ett internt policydokument på hög nivå till påverkan på hur vi sätter upp vårt system. På så sätt tar vi ner det på en detaljerad nivå. Hade vi haft en annan systemlösning där vart och ett av de 140 dotterbolagen hade sitt eget system, så hade angreppsättet varit ett annat. Men det sätt vi arbetar inom koncernen nu tillåter oss att styra på detaljnivå. När man sedan är ett företag som arbetar med stora kunder som vi gör, så tvingas man ofta anpassa sig till specifika kundönskemål när det gäller kontraktslösningarna. Detta kan innebära att man tvingas titta djupare i regelverket. Då har vi rutiner för hur vi bör agera när vårt existerande policydokument inte ger oss stöd för den uppkomna situationen. Är det en frågeställning som kan antas återkomma, så skapar vi en rutin för detta och lägger den till våra AccountingDirectives. Frågan om Cloud Computing har varit en sådan fråga.

Tittar man tillbaka till 2005 så finner man att när vi har ändrat våra direktiv så har det inte inneburit att vi har bytt policy eller princip. I takt med att affärerna ändrar karaktär och vårt sätt att arbeta ändrar karaktär så måste man däremot byta metod. Det dokumenterar vi fortlöpande dels genom att uppdatera våra Accountingdirektiv och dels genom att föra en dialog med kollegorna som arbetar med utveckling med system och processer. Detta är något som pågår oavsett om IFRS förändras, men det är något som naturligtvis beror på hur stabilt företaget är. Är det ett företag som, likt Ericsson, verkar i en mycket föränderlig bransch så blir det en viktig fråga att se till att redovisningen och därmed den externa ekonomiska informationen väl reflekterar den typ av affärer som företaget gör och den verksamhet vi har. Förändringar i den egna verksamheten är något jag vill framhålla som viktigt ifråga om hur man arbetar med IFRS regelverket.

FR.se: Hur ser ni på kommande nyheter inom IFRS och hur kommer de att påverka er finansiella rapportering?

De stora förändringarna på ett par års sikt är intäktsföringsstandarden och leasingstandarden. Vad gäller intäktsföringsstandarden så bygger den på amerikansk s.k. multiple elements redovisning. Så vitt jag har förstått så bygger den på att när man inom IT-industrin under 90-talet redovisade intäkter och kostnader så tog man fulla intäkten men hade samtidigt åtaganden mot kund i form av uppgraderingar och service. I bästa fall kanske man gjorde en kostnadsreservering och ibland inte ens det. Vad man då krävde var att man skulle dela upp kundkontrakten i relevanta separata units of accounting, multiple elements. Ericsson är noterat i USA och vi har gjort US GAAP rekonciliering fram tills 2006. När multiple elements synsättet starkt har påverkat förslaget om ny intäktsföringsstandard är vi alltså väl förberedda. Läser man vår årsredovisning och noten ”significant accounting policies” finns detta beskrivet under rubriken ”Revenue Recognition”. Men det är ju ofta så att ”the devil is in the details” och det kommer många specifika krav. Multiple elements redovisning har i dagens IFRS redovisning lite hårddraget sagt uttryckts som en paragraf i IAS 18. Det finns även en tolkning i IFRIC 13 som pekar på att man skall dela upp redovisningen. Nu blir det mycket mer specifikt. Min personliga bedömning är att förändringen inte kommer att bli signifikant för oss.

Vad gäller leasingstandarden ligger problemet i att standarden är kraftigt försenad och det kommer nya förslag. Därför är det svårt att uttala sig om vad den nya standarden kommer att innebära. Läser man Ericssons årsredovisning så finns en not som beskriver leasing. Både hur vi agerar leasegivare och leastagare. Men principiellt är detta ingen stor fråga för oss idag. Men det kan ju tänkas att kundönskemålen ändras och därmed förutsättningarna för oss inom leasingfrågan. Därför är vi måna om att följa och förstå detta. Och då inte bara påverkan på den egna redovisningen, utan kanske framförallt hur reglerna kan komma att påverka kundens sätt att efterfråga tjänster och produkter från Ericsson.

Sedan kommer ett antal nya standarder som gäller för 2013. Vi har en uppdatering av pensionsstandarden. Ericsson tillämpar inte korridormetoden för redovisning av pensioner, så för oss blir det inga större förändringar. Vi har redan tillämpat den s.k. Soriemetoden och redovisar förändring direkt i eget kapital via OCI. Sedan är du ju så att räntan på tillgångar sätts lika med avkastningen på skulderna och där får man kanske en viss förändring, men förmodligen ingen stor sådan.

I januari 2013 träder även tre standarder som handlar om konsolidering och joint ventures i kraft. IFRS 10 handlar om när man har kontroll över ett annat företag. IFRS 11 tydliggör definitionen av när man har ett joint venture eller inte. Den tredje standarden handlar om upplysningar om ägande i andra företag eller sponsring av uppsättande av andra företag. Inte heller här tror jag att vi kommer bli speciellt påverkade. De nya kraven på när man skall konsolidera ett annat bolag är principiellt inte så annorlunda än tidigare. Skillnaden är att det har kommit en massa detaljerade krav som vi håller på att sätta oss in i. Detta är ju ungefär som när en ny lag införs – det tar en tid innan praxis sätter sig. Här tycker jag att man skall vara ödmjuk inför dessa förändringar och inte underskatta att det kan finnas saker som man kanske inte har tänkt på. Typiskt sett kan man säga att det ofta finns detaljer som kan vara väl så knepiga som de stora förändringarna. Ett exempel på detta på detta är att när man uppdaterade standarden för företagsförvärv, IFRS 3, så vidgade man begreppet av vad som är en verksamhet, eller Business på engelska. Detta stod ganska långt bak, men kunde för vissa bolag, framför allt för sådana som erbjuder outsourcing ha stor betydelse. Som sagt, ofta är ”the devil in the details”.

Ett sätt att förkovra sig i förändringarna är att ta del av de exempel som IASB tar fram. Revisionsbyråerna tar också fram presentationer. I båda fallen är materialet dock ofta hållet på en ganska hög och generell nivå. IASB´s bilder tydliggör inte riktigt de besvärliga detaljerna, framförallt inte så länge det rör dig om ett förslag. Arbetar man i ett företag med någorlunda komplex verksamhet är det viktigt att man läser reglerna noggrant. Det handlar om att läsa standarden, det handlar om att läsa base of conclusions och det handlar om att läsa exempel. I takt med att reglerna sedan blir gällande tar revisionsbyråerna fram sina manualer. Då får man korsläsa manualen mot standarden. Vår slutsats är att man måste läsa exakt vad som står i ursprungsdokumenten. Sedan kan man läsa revisonsbyråerna ofta mycket välskrivna material som en inledning, men det ersätter inte att man själv måste läsa.

Dela på linkedin
Dela på twitter
Dela på facebook

Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av ditt besök hos oss.