STYRNING - RAPPORTERING - ANALYS

Intervju med Lantmännen: Att lyckas med IAS 39 är ingen quick fix

Rolf Hallberg, Olov Nyberg och Johan Dufvenmark på Lantmännen
Rolf Hallberg, Olov Nyberg och Johan Dufvenmark på Lantmännen

Vi upplever ett stort intresse för frågeställningarna kring redovisning av finansiella instrument i icke-finansiella bolag. Regelverket IAS 39 upplevs som svårtolkat och det kräver avsevärda resurser för att klara av tillämpningen. Med anledning av detta arrangerar FinancialReporting.se ett webinar på området den 24 april. Som en del av förberedelserna inför webinaret besökte vi Lantmännen, en av Nordens största koncerner inom lantbruk, maskin, energi och livsmedel, för att fråga vilka utmaningar de upplever i tillämpningen av IAS 39. Koncernekonomichef Olov Nyberg tillsammans med Johan Dufvenmark, Cash Manager, och Rolf Hallberg, Controller på Treasuryavdelningen ställde mycket vänligt upp för en intervju mitt under brinnande bokslutsarbete. Här kan du läsa vad vi talade om:

FR.se: Vilka generella utmaningar skapar IAS 39 för Lantmännens verksamhet?

Lantmännen: När vi började arbeta med IAS 39 var utmaningen att lyfta kunskapen kring regelverket och dels förstå vad det var vi skulle göra och vad som omfattade Lantmännen. Sedan dess har vi investerat mycket tid för få en mogen tillämpning av regelverket på plats. Idag ser vi inga problem och tycker att tillämpningen av regelverket fungerar bra. Lantmännen tillämpar säkringsredovisning genom att vi använder oss av finansiell säkring både för räntor, valutor, energi samt råvaror som t.ex. spannmål och har olika modeller beroende på vilka instrument det gäller. Det som främst utgör svårigheten för oss i relation till IAS 39 är tillämpningen när det dyker upp nya typer av finansiella instrument. Då är vi beroende av konsulthjälp; dels för att inhämta ny kunskap, men även i viss mån för att kunna bygga rapporter i vårt finanssystem och få fram det vi önskar i de här sammanhangen. Även om Lantmännen idag har en bra kunskapsbas kring IAS-tillämpning tycker vi att det är viktigt att ta in extern hjälp för tolka regelverket och för att gå igenom metoder för att säkerställa att allt blir rätt.

Vi på Group Treasury ansvarar för hedging av valuta, räntor och elektricitet, samt all säkringsredovisning av finansiella instrument. Finansiell råvaruhedging sker ute i dotterbolagen och Group Treasury arbetar tillsammans med dem för att kontrollera risk och ge affärsstöd. Vi har vältajmat byggt ett råvarurisksystem som tar fram mycket av information till säkringsredovisningen för att belasta våra kollegor i dotterbolagen så lite som möjligt. Det har även gjorts en del ombyggnader i Group Treasurys egna system för att få tag på orealiserade värden.

Även om majoriteten av de finansiella derivaten kommer från moderbolaget så har vi ingen säkringsredovisning och tillämpning av IAS 39 i moderbolagets redovisning. Den kommer in på toppen av koncernredovisningen. Därför kan man säga att säkringsredovisning lever ett eget liv redovisnings- och rapporteringsmässigt.

En annan utmaning i relation till IAS 39 är IFRS 7 och kraven på upplysningar som ställs. Regelverket är komplicerat skrivet och det är inte alltid glasklart vad som åligger bolaget att lämna upplysningar om. Vid tolkningar har vi använt konsulter samt stämt av med våra revisorer.

FR.se: Vilka är de viktigaste aktuella frågorna som berör er just nu?

Lantmännen: Ur ett generellt koncernredovisningsperspektiv ser vi att förenklingar i vissa delar regelverket är på gång från IASBs sida (IFRS 9 FR.se´s anm.). EU har emellertid sagt att man väntar på att en fullständig lösning presenteras. Därför ligger Lantmännen lite lågt och väntar på hur förändringarna kommer att se ut. Vi försöker följa utvecklingen i regelverken men IASB ändrar sig eftersom, så inget är klart förrän en ny standard är slutgiltig och även godkänd av EU. Tills vi ser hur det verkar utveckla sig väntar vi helt enkelt och får se.

På Group Treasury handlar det om att ständigt utveckla vår kunskap om hur vi kan tillämpa IAS 39 på vår säkringsredovisning. De dagliga frågorna präglas av att se till att vi uppfyller de krav som finns. En annan viktig del är att förbereda sig och bygga kompetens kring hur vi med hjälp av finansiell säkring kan stödja dotterbolagens affärer – ofta i form av säkring av olika prisnivåer på råvara. Vad det gäller Group Treasurys egen verksamhet finns det i dagsläget ett instrument som vi använder – en valutaränteswap – som säkringsredovisningen inte är tillämplig på. Det krävdes konsulthjälp innan vi kom fram till hur vi kunde redovisa i just detta fall. Man kan säga att det som anses vara en ekonomisk säkring inte alla gånger håller som en säkringsredovisning beroende på de specifika villkoren. För det måste en rad formaliakrav uppfyllas och det gör de inte i detta fall. Resultatet som egentligen skulle ha uppstått över flera års tid måste alltså redovisas direkt.

FR.se: Vilka är de viktigaste erfarenheterna ni skulle vilja dela med er av när det gäller redovisning av finansiella instrument enligt IAS 39?

Lantmännen: Det första vi vill nämna här är att vikten av att kunna tillämpa regelverket i praktiken. Man kan sitta och läsa instruktioner länge utan att förstå hur man praktiskt skall gå tillväga. Det är viktigt att bli konkret och arbeta med praktiska fall. Vi har skapat dokumentation och håller den ständigt uppdaterad. Dels för kunskapsöverföringen kollegor emellan, men även för att revisorerna gärna vill se detta.

Som med övriga delar i regelverket är det även viktigt att man börjar i tid och går på djupet med de instrument man säkrar. Det är även viktigt med extern hjälp för att säkerställa att man har tänkt rätt och för att diskutera möjliga tolkningar och lösningar. Nästa steg är att stämma av med revisorerna. Vi brukar göra detta på ett övergripande plan och på basis av den dokumentation vi har. Även här är det bra att ta upp specifika fall. Risken är annars att man sitter mitt i årsbokslutet med potentiella missförstånd. Alltså – in djupt i praktiken för att sätta sig in i alla möjliga situationer och frågor som kan uppkomma. Det förekommer fall där vi tycker att vi har en effektiv hedge för säkring av prisnivå, men där revisorerna kan ha frågor. I dessa fall är det viktigt att man kan förklara och belägga sitt resonemang. Här är de praktiska fallen återigen mycket viktiga att sätta sig med och studera i detalj.

Sammantaget kan sägas att det inte alltid är kristallklart hur regelverket skall tolkas och det finns inga genvägar för att komma rätt. Det krävs kunskap och många timmars arbete för att säkerställa att säkringsdokumentationen är fullständig. Och precis som i alla annan redovisning är det ofta så att ”the devil is in the details” – d.v.s. att man ibland tror sig ha kontroll på läget men att det ändå ofta finns något man förbisett.

[box type=”info”]Välkommen att anmäla dig till vårt kostnadsfria webinar om IAS 39. Tid: 24 april, 14:00-15:00, Plats: Din dator
Föreläsningen baseras på lång praktisk erfarenhet av regelverket och hålls av Patrik Bernhard, VD på Omeo Financial Consulting. I anslutning till webinaret har du möjlighet att ställa dina frågor till Patrik.
För fullständig information och anmälan – vänligen klicka här[/box]

Dela på linkedin
Dela på twitter
Dela på facebook

Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av ditt besök hos oss.