STYRNING - RAPPORTERING - ANALYS

Intervju med Gunnar Nyman, Ericsson: Hur ser Best Practice ut för tillämpning av IFRS?

En av ambitionerna för 1company är att främja erfarenhetsutbyte och Best Practice kollegor emellan. En av de roligaste och intressantaste frågorna att ställa är vad ett företag självt tycker att man lyckas lite extra bra med. Gunnar Nyman är Senior Accounting Specialist på Ericsson och har varit verksam på Ericsson sedan 1996. Först som ekonomichef på mobiltelefonbolaget och sedan 7 år som ansvarig för en grupp som implementerar och samordnar IFRS regelverket i koncernen. Vi frågade Gunnar:

1c: Vad tycker du att ni lyckas bra med som kan vara värdefullt för andra företag att ta del av?

GN: Vi har varit systematiska i vårt angreppssätt att implementera och tillämpa IFRS. Jag tror att många företag har olika former av instruktioner till dotterbolagen. Det vi gör är att vi går längre ner i kedjan med en tydlig koppling ett internt policydokument, systemuppsättning, beskrivning av processen kring systemet. Det räcker inte med att skicka ut IFRS handboken till sina dotterbolag. Moderbolaget måste göra företags tolkning. Enligt IFRS är ju en koncern ett företag inte en grupp separata bolag. Det får alltså bara finna en tillämpning för hela koncernen. Och här har vi varit systematiska i vårt sätt att arbeta.

En annan sak är att vi som arbetar med redovisningsfrågor på Ericsson har en bra kunskap om hur företagets affärer bedrivs. Vi tycker att det är mycket viktigt att verkligen förstå verksamheten, eftersom om redovisningen inte speglar företagets sätt att göra affärer så blir det definitivt fel. Detta kanske är uppenbart för ett mindre företag där man som ekonomichef kan företaget på ett helt annat sätt än på ett stort företag som Ericsson. En del av detta är att från redovisningsfunktionens sida ha ett bra nätverk inom företaget. Att sitta på kammaren och skriva instruktioner som ingen följer är meningslöst. Det gäller att upplevas som att man kommer med relevanta svar på frågor från organisationen och vara ett stöd samtidigt som man ibland måste säga att inte går att göra på ett visst sätt. Det är en balans i att förstå företagets behov och kraven som IFRS ställer. Om man jobbar med IFRS och med att skriva policydokument kring detta tror jag att det kan ha en preventiv och överbryggande effekt. Genom att involvera controllerkollegor och affärsutvecklare i tillämpningen av regelverket så undviker man ”vi och dom tänket”. Alla förstår att vi arbetar i ett och samma företag och att en viktig del av detta är att förse våra aktieägare och potentiella investerare rätt information. Det handlar väldigt mycket om att förklara vad och varför IFRS kräver viss information. Jag tror även att det handlar om att man inte bara kan peka på en liten detaljparagraf, utan att det gäller att förstå vad principen är IFRS vill att man skall tillämpa. Sedan kan man titta på detaljerna. Men det handlar mycket om dialog med kollegor och verksamheten. En av de trevligaste delarna med mitt jobb är att jag har mycket kontakt med olika delar av företaget. Företrädesvis med kollegor som arbetar nära kunderna och är alltså nära kundförhandlingen.

”- Jag tror att det är väldigt bra om man har erfarenhet från olika positioner ute i ”verkligheten” för att kunna applicera ett teoretiskt regelverk på verkliga situationer.”  Mina medarbetare har även de en verklighetsbakgrund och har sedan fått lära sig IFRS. Vi tror att det är en bra väg. Däremot kan man behöva bolla en del frågeställningar med revisorer och andra, speciellt i början när man inte har lärt sig principerna till fullo.

1c: Vad upplever du som utmanande just nu?

Jag talade nyligen med en person som är medlem i Global Preparer Forum. Det är ett forum med dels representanter från IASB och dels representanter från tillämpande företag. De hade nyligen haft en session om eventuella akuta frågeställningar i samband med bokslutet för 2011. Det intressanta var att det inte hade kommit upp någon akut fråga som behöver rättas till snabbt.

Jag tror att det som är utmanande för oss just nu är att följa med i utvecklingen och vara ute och god tid. Nu står vi inför ett antal stora förändringar fram till 2015, och då gäller det att så fort som möjligt förstå vad som är på gång och vara med och påverka genom Näringslivets Redovisningsgrupp, NRG. Om man har tidig kunskap är det lättare att hitta lösningar som både tillgodoser kraven som användarna ställer, samtidigt som det inte skapar lösningar som är onödigt komplicerade och dyra. Det gäller alltså att kunna implementera förändringarna på ett kostnadseffektivt sätt och hitta en framtida drift som tillfredsställer de som är målgrupp för informationen. Precis som finns beskrivet i IAS 1 så innebär inte IFRS att man skall ha en redovisning som är i detalj exakt rätt. Den skall ses en slag cost-benefit analys. Kostnaden för att ha en redovisning är ju inte bara att driva ett ekonomisystem och en ekonomiavdelning. Redovisningen kan komplicera ganska kraftfullt för andra delar av företaget om den är felaktigt utformad.  Här gäller det att hitta en balans som passar företaget. Detta är alltid utmaningen.

Just har vi en s.k. feasibility study som har pågått sedan Q4 2010, där vi följer förändringarna inom IFRS. Vi har ett delprojekt för varje ny standard där det finns en projektgrupp som håller regelbundna möten. Det vi gör är att fråga oss hur våra resultat och balansräkningar sannolikt kommer att påverkas, hur det påverkar våra system och rutiner och framförallt – om det får någon kommersiell påverkan på våra kunder och vår relation till kunden. Många av våra kunder följer IFRS så den ekonomiska presentationen finns ofta med i relation till kunden.

 

 

Gunnar Nyman

Gunnar Nyman

Dela på linkedin
Dela på twitter
Dela på facebook

Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av ditt besök hos oss.